Kylslaget...

Igår var min bror Anders och jag ute och planen var att vi äntligen skulle lura upp fisken. Morgonen började vi på Kåseberga som visade sig från sin bästa sida, åtminstone när det gällde vissa av de parametrar som bör vara bra för ett lyckat kustöring fiske; dvs lagom färgat vatten, pålandvind och vågor som rullar in, precis som det skall vara. Nu är kanske inte pålandsvind ett måste vintertid. Kan ju faktiskt bara dra ner vattentempen. Det som talade mot vårat fiske var en luft temp på någon minusgrad, 0.9 grader i vattnet, frusna tår och fingrar samt kanske även lite isbildning i spöringarna, men skam den som ger sig för sådana påfrestningar, tänker man åtminstone hemma när fiskesuget är stort. Jag bruka sällan frysa när jag är ute även om det är minusgrader, men jag måste nog erkänna att igår frös jag en del.

Isbildning i spöringarna på dobb spöt

Kåseberga var fantastiskt vackert som vanligt men tyvärr fisktomt så vi fortsatte till ett helt nytt och okänt rev jag varit intresserad av innan. Revet var riktigt fint och lockade verkligen till flugfiske, men det var inga känningar. Färden fortsatte sedan till Skarviken, Abbeås och slutade vid Hörte. Planen är nog att ligga lite lågt med fisket om vädret fortsätter på detta sätt, men det kan ju fort ändras hoppas jag. Börjar annars bli trött på bomturer!

Fiskebroder Anders på Kåseberga