Premiär på Kusten

Idag var det äntligen premiärdags för mig på kusten. Härligt! Väderleksrapporten visade på en måttlig vind från nord till nordväst, vilket är långt ifrån favoriten. Lufttemperaturen skulle vara runt 5 grader. Efter mycket funderingar så blev det en av favoritplatserna på sydkusten som blev destinationen.

Dagen bjöd väl inte på några jätte sensationer, man jag lyckades lura upp två stycken småblänkare runt kilot som fick gå tillbaka. Utöver det så tappade jag en fisk och bommade ett klockrent hugg på lång lina. Alla fiskarna tog på en rosa lite märla. Intressant är att vattentempen låg på 4,5 grader, vilket bådar gott för vidare januarifiske. Utöver fisken som jag var i kontakt med så såg jag ytterligare 3 fiskar som var uppe och visade sig. Skickar med några bilder från dagen fiske!

Mörrum

Önskar att jag skulle kunna öppna med att säga att jag haft ett grymt fiske, men så var inte fallet:( Samtidigt som jag kom till Mörrum så kom också den sommar som varit frånvarande hela semestern. Vattentemperaturen, som fram tills jag kom varit helt okej, steg och ån lämpade sig sedan helt perfekt för sol och bad, vilket väl var det som blev den stora behållningen av de ett och ett halvtdygnen som jag var och fiskade:)

Stack direkt från jobbet och började fiska i tisdags kväll vid 19-tiden i Hästhagen. Är en hel del fisk som visar sig men mest är det väl "turistlaxar" som är uppe och plaskar och hoppar. Ändå kul att se att det finns fisk. Efter några strandhugg uppöver mot Rosendala så avslutas kvällen med ytterligare en repa i i Hästhagen, en pool som jag verkligen gillar. Kojsar in i bilen vid 01.30 tiden och ställer klockan på 04.30 för att kunna komma igång vid 05.00 då man får börja fiska igen. Onsdagsmorgonen börjar jag i pool 17 och kan fiska ostört första repan. Fortsätter sedan uppöver älven när det börjar komma folk och fiskar några pooler uppströms som jag aldrig fiskat förut. Riktigt trevligt och vackert! Ser en del fisk som visar sig men ingen som vill nypa i, och är inte så överraskad av det. Med 20 grader i vattnet har man inte har så stora förväntningar, men mirakler har ju hänt förr så jag nöter vidare över dagen. Tar något brejk och badar när det blir för varmt i vadarna och fortsätter sedan fisket in mot kvällningen då jag styr kosan hemöver.

Sammanfattningsvis en skön men ur fisksynpunkt tämligen fattig tur.

Spännande nacke på pool 29

Giftiga partiet för öringen 

Pool 9

Härlig sommarkväll

Fiske och fotografering

Äntligen så skulle man få chansen att komma ut på ett riktigt fiske igen. Har ju varit ganska dåligt av den vara på de sist av olika orsaker. Desto härligare att komma ut när det väl blir av.

Planen var ju att jag skulle ta Mathias och Tommie från Örebro på ett par dagars guidning på kusten. Nu bar det sig inte bättre än att de blev sjuka och fick ställa in resan. Snopet, men det är ju sådant som händer. Hur som helst så var ju dagarna redan inbokade för fiske och med tanke på hur lite jag fiskat i år så var jag riktigt sugen på att komma ut. Väckarklockan ringer 03.40 och en halvtimme senare sitter jag i bilen. När jag kommer fram en knapp timme senare så börjar gryningen göra sig påmind och man kan urskilja kullarna av Kåseberga mot horisonten. Tyvärr blir dagen inte alls vad jag förväntat mig. Spegelblankt vatten. Inte ens några rejäla dyningar som sätter fart i vattnet gör det riktigt svårfiskat. Fisken finns där för jag ser en del fisk visa sig men är helt omöjlig att lura till att ta. Det blir till att variera fisket med att ta lite bilder med kameran istället. Riktigt kul! På kvällen hittar jag fint vatten med rörelse och känslan av att det borde kunna bli fisk infinner sig. Men det är tyvärr allt jag känner.

Morgonen bjöd inte på någon fisk men däremot på mängder med Ejder 
som sträckte. Fantastiskt vackra när de kom svepande över vattenytan

Härligt kvällsljus

På lördagen är jag på plats lite innan kl fem på morgonen och förutsättningarna är helt annorlunda. Fina vågor som rullar in och en jämn fin västlig vind som lite senare vrider över mot sydväst. Kalasväder för den plats som jag fiskar på!! Men vad hjälper det. Vi ser fisk som hoppar utanför oss i jakt på tobis som sprätter i ytan, men de är inte intresserade av vare sig mina flugor eller Håkan och Anders drag. Men jag är i alla fall med om en rolig upplevelse.

Bäst som jag går där och kastar med mina flugor så börjar jag reflektera över vad jag fiskar med för flugor. Känner man ingen fisk kan det ibland löna sig att sätta på en riktigt liten fluga. Bestämmer mig för att prova en liten diskret märlaimitation i brun färg. Hinner inte mer än att göra ett par kast  innan det suger till i flugan och äntligen så står jag med fisk. Så härligt! Efter en härlig men odramatisk fight så kan jag i alla fall kroka loss och sätta tillbaka en besa på dryga två kg i ganska god kondition. Kul med fisk! Har sedan ytterligare ett hugg, men känner sedan inte så mycket mer denna dag. Typiskt när det dessutom är fisketävlingen Blänkaren idag. Det visar sig att jag inte är ensam om att vara fisklös. På dryga 180 man fångades det bara 2 st godkända fiskar, dvs öring med ett fulton över 1,0. Riktigt märkligt resultat med tanke på att det var så bra förutsättningar vädermässigt.

Äntligen fisk

En fin blankraga som får friheten åter

Härliga minnen...

I förra veckan åkte vi som familj upp till Vattholma, 2 mil norr om Uppsala, och spenderade veckan med mamma och brorsans familj. Riktigt trevligt! Passade samtidigt på att åka en förmiddag till Älvkarleby för att försöka lika upp några havsöringar.

Älvkarleby är platsen där jag fiskade havsöring för första gången och har gett mig många härliga minnen. Första gången jag var där var en tidig majdag för 25 år sedan. Vattnet gick högt och steg efter steg med blank, nystigen havsöring kom upp i älven. Jag lyckades lura upp en öring på dryga 2 kg och tappade också flera stycken, bl.a. en som rätade kroken efter en lång batalj. Jag minns det som i går:) Efter detta var jag fast i öring och laxträsket! Åkte varje ledig stund upp och fiskade, i början med tåg och buss släpandes på min cykel, och sedan jag fått körkort, i mammas gamla Volvo 343. Härliga tider! Älven har gett mig flera öringar över åtta kg med en topp på 8,6 kg och även en hel del lax över 14 kg. Största laxen är på 20,4 kg och jag lär väl knappast få en större. Ofta har vi "grabbar" i familjen åkt och fiskat tillsammans och pappa var alltid med på noterna när det gäller Älvkarleby. Nu är ju inte Älvkarleby jordens vackraste plats men alla positiva minnen gör ändå att jag alltid ser fram mot att komma dit!

 Bild tagen med förlängd slutartid som skapar det sköna "dimman" över vattnet

Helst vill jag fiska morgon i Älvkarleby och eftersom man får börja fiska kl 05.00 så får man gå upp lite innan kl fyra. Jag är på plats vid 05 och börjar med att göra några kast på favoritplatsen. Är en underbar känsla när man kan de flesta stenarna och vet var fisken brukar stå. Får en riktigt fin öring på dryga 2 kg som får friheten åter och är sedan i kontakt med ett par öringar till. Sedan åker kameran fram för att fotografera och jag ägnar några timmar på att försöka få till några fina bilder. Känner att jag fortfarande har mycket kvar att lära när det gäller fotograferandet. Fiskar mig sedan ned mot "Henrys" sten och får ytterligare en öring där runt 2 kg. Vid 13-tiden så kallar plikterna hemma och jag packar ihop mina saker. Är ändå riktigt nöjd med att återigen fått möta Älkarleby en härlig morgon, och inte är det sämre att de gamla takterna fortfarande sitter i.

 Torkat grästrå

 Solen är uppe

 Fisk på väg in

En öring runt två kilo som sedan fick friheten åter

Nu väntar öringfiske på kusten. På Torsdag kommer Mathias från Örebro så då blir det kustfiske i dagarna tre!!

Lyckad premiär 2012

I tisdags var det äntligen dags för årets havsöringpremiär. De turer jag planerat innan hade blåst bort så jag var riktigt sugen på att komma ut. Och inte blev jag mindre sugen efter att jag pratat med Peter och fått se hans fina öring. Kosan styrdes mot sydkusten och planen var att prova några för mig helt nya rev. Väl framme så är det riktigt bra förutsättningar. Halvstora dyningar rullar in och skapar bra rörelse i vattnet. Det blåser kanske i minsta laget, men ändå helt ok för att det skall gå att få fisk. Revet ser riktigt lovande ut och det är med riktigt stor förväntan som jag går i vattnet.Jag fiskar av det nya revet men varken känner eller ser någon fisk, men det är definivt ett rev jag kommer tillbaka till. Efter ca en och en halv timma så fortsätter jag till ett annat nytt rev, men resultatet blir detsamma där, förutom att jag ser en fisk som är uppe några meter från land när jag sitter uppe på ett fort och tar en fika. Den vill dock inte luras så efter en dryg timma fortsätter jag till ett nytt ställe jag endast fiskat en gång innan. 


Det "nya" stället ser riktigt fint ut. Sist jag var här fick ett par öringar, men idag är förutsättningarna helt annorlunda. Vattenståndet är säkert mer än 50 cm över det normala och de stenar som jag svagt kan minnas ser jag inte alls. Tar det lugnt och går sträckan jag tänkt fiska bara för att kolla över var jag troligtvis kan hitta fisken och om jag kan minnas var jag fick fisken innan, vilket jag inser att jag inte kan. Märkligt vad ett kustavsnitt förändras på olika vattenstånd, men samtidigt spännande. Var finns fisken idag? När jag står och tittas så ser jag plötsligt ett par fiskar som är uppe i ytan. Uppenbarligen ett stim som sakta patrullerar på grunt vatten i jakt på mat. Jag står och tittar en stund innan backar bak och går en omväg ner till vattnet för att inte skrämma fisken. Matar ut lite lina och lägger försiktiga kast i klassisk solfjäder form för att inte skrämma fisken som uppenbarligen går riktigt grunt. I 5-6 kastet, precis när flugan, som för dagen är en rosa CDC-räka, pluppar i vattnet ser jag en virvel ett par meter ifrån flugans nedslagsplatts. Jag börjar strippa in linan och en fisk kommer i en plog efter flugan. Jag strippar och strippar och är snart inne vid tafs knuten men fisken bara följer efter utan att ta. Stoppar upp och låter flugan sjunka och då tar fisken. Mothugg och upp kommer en fin småblänkare på en 50 cm. Några hopp och körningar så kan jag sedan landa fisken som faktiskt får följa med hem till matbordet. Dagen fortsätter på detta sätt. Har säkert 5-6 stycken liknande efterföljare.  Får ytterligare tre fiskar som alla får gå tillbaka och skrämmer ett tiotal fiskar med fluglinan. Alla fiskar tog på grunt vatten och jag behövde aldrig vada djupare än till knäna. Tyvärr så la sig dyningarna ju längre dagen gick så det blev svårfiskat på slutet.


Sammanfattningsvis en riktigt skön premiär med en hel del fiskkontakt och mycket fisk som visade sig i olika vak. Fick tyvärr inga bra bilder tagna men skickar med någon i alla fall.

 Försökte fånga fisken på bild när den hoppade men det var svårt:)

Nyfångad småblänkare som fick friheten åter

Drömfisk

Igår fick jag upprepade MMS från kompisen Peter som var ute och fiskade på sydkusten. Av någon anledning så kunde jag inte öppna bilderna så frustrationen växte. När Peter sedan ringer och jag är tvungen att avvisa hans samtal pga av att vi har besök hemma fattar jag att det är något på gång! Tillslut kan jag bara inte hålla mig utan ursäktar mig med att jag måste ringa ett viktigt samtal:). Peter inleder samtalet med att han fått en kanonöring på 72 cm och 4,6 kg... Wow, vilken fisk! Han drog på den endast utvadad till fotknölarna och med 5-10 meter av klumpen ute. Fisken kom i en klassisk plog, tog flugan i ett stenhårt hugg, och vände rakt ut i havet i en rusning som nästan tömde rullen på all backing. Väl ca 100 meter ute kunde han vända fisken som efter denna rusning var ganska spak sedan ganska odramatuiskt kunde håvas.

Bara att gratulera till en fantastisk fisk och ett fantastiskt minne!

En öring vi all drömmer om att få. 4,6 kg och 72 cm

Imorgon skall jag äntligen ut på kusten. Hoppas på lite spögung! Ny rapport kommer.

Märla kan göra skillnaden...

Har lyckats få till lite fisken den senaste veckan. Faktiskt mer än förväntat, vilket man får tacka en förstående fru för. Varit flera korta turer i närområdet men de är inte så tokiga de här korta, tidiga morgonfiskena. Igår var jag ute vid Lernacken igen. Hämtade upp fiskekompisen Håkan vid kl 04.30 och började fiska vid klockan fem. Fick bli dobbspöt idag också. Orkar inte hålla på med vadarna på dessa korta turer. De nordostliga vindarna kan man väl inte säga är optimala för fisket men visst var det fisk inne på revet som vakade och plaskade. Syntes extra tydligt eftersom vattnet låg som en spegel. Fiskade med räkimitation under första timmen men fisken ville bara inte ta min fint serverade räka. Bytte till en diskret liten märla och fick påslag i första kastet. Kul! Kunde landa en pigg och fin blankbesa som fick friheten åter. Kände sedan ingen mer fisk. Kul ändå att det är så pass hyfsat fiske.

Ja, så ser jag ut

Fartyg som gått på grund utanför lernacken. Ägs tydligen av en Tysk som inte har råd att bogsera hem den. Kustbevakningen har tömt den på diesel och olja och så länge den bara ligger på grund är det ingen som har ansvar för båten. Skulle den driva iland så är det andra regler som gäller. Märkligt system kan man tycka...

Bröderfiske 2011

Varje år så brukar vi tre bröder ta en eller flera dagars fiske på kusten, och så också i år. Yngsta brorsan Marcus kom ner från Uppsala i torsdags så i fredags bar det av. Förhållandena verkade bli kanon med fina ostliga vindar på ca 5 m/s.

Vid kl 04 satte vi oss i bilen med Österlen i sikte. Väl framme har så har det börjat ljusna och vi ser redan från land hur det är öring som går nära land och vakar. Gissa om vi hade bråttom att få ihop grejorna! Av någon anledning brukar jag alltid vara snabbast med att få ihop utrustningen så jag blir först med att smyga ut med flugspöt. Ser fisk som går och vakar i head-n-tal vak och lägger med stor förväntan ut de första kasten, men ingen fisk vill ta min fluga. Så fortsatte det hela dagen...såg mycket fisk, men inte någon ville kännas vid mina flugor trots att jag vid flera tillfällen la flugan mitt i vakringen. Tror också att jag gick igenom nästan hela flugasken, men det hjälpte inte. Det var bara en sådan där dag då fisken inte ville ta. Märkligt! Alla förutsättningar fanns på plats, men det är ibland någon eller några parametrar som inte stämmer, och vilka de är, det skulle jag kunna betala dyrt för att få veta:) Till slut lyckas i alla fall Marcus få en besa, men det var allt. Det enda bestående förutom att vi hade trevligt tillsammans var lite foton. Du får ta del av några av dom nedanför.

Tidig morgon på Österlen. Vi kunde se fisk gå och vaka utanför stenarna men också i viken till vänster om oss. Spännande!

Lite väl stilla på morgonen, men samtidigt så spännande att fiska på vakande fisk. Såg flera fiskar vaka här och skrämde två stycken med fluglinan också. Sådana dagar funderar man på hur många öringar som sett ens flugor. Är inte helt säker på att jag vill veta svaret...

Frampå dagen blev förutsättningarna fina med helt ok rörelse i vattnet. Möjligtvis lite väl klart, men det borde ändå gått och lurat ett par stycken.

Österlen på väg att slå ut i vår

Familjedag med fiske på Österlen...

I onsdags tog vi som familj till Österlen för en heldag ute vid havet. Efter att ha passerat Kiviks musteri och inhandlat obligatorisk äppelmust och diverse olika juicer så kom vi ner till havet vid 13-tiden. Givetvis var alla spön med och jag tacklade upp både barnen och mitt eget dobbspö. Tyvärr är det svårt att fiska fluga när man har barnen med eftersom det blir ett och annat avbrott i fisket där man får hjälpa till med bottennapp, ta bort "sjögräsfiskar" från draget etc. Fick i alla fall in emellan göra några kast själv och lyckas faktiskt lura upp två stycken utlekta fiskar i ganska fin kondition som simmar vidare för att äta upp sig till sommaren.

Vi hade en riktigt härlig dag där vi kunde njuta av sol, fiske, mat lagad på spritkök och mycket lek. Skickar med några bilder.

Adela drillar en av öringarna som jag krokade. Något långt spö för henne kanske:) När jag skulle skölja av fisken för fotografering så lyckades jag tappa den. Men en besa är väl kanske inte så mycket att fota även om det var en fin fisk för att vara utlekt. Det märks att de börjat äta upp sig.

Min härliga familj; Edvin snart 6 år, Anna-Carin med vår dotter Alicia 5 månader och slutligen Adela 7 1/2 år

Tråkig avslutning...

Efter gårdagens tur var jag ju bara tvungen att göra ett försök till på Lernacken. Gick upp vid 04.15 för att få med mig gryningen. Väl på plats så är jag helt ensam. Strömmen gick fortfarande ganska stark även om den mattats något från gårdagen. Ser en hel del fisk som är uppe och visar sig och får arbeta lite med en fisk som kliver av halvvägs. Men av någon anledning är fisken riktigt försiktig. Kan ju bero på kristallklart vatten och ett kavlugnt Öresund;)

Fick i alla fall njuta av en fantastisk morgon med soluppgång och allt! Sedan kan ju tilläggas att jag inte var den piggaste familjefadern resten av dagen:)

Tyvärr fick morgonen en tråkig avslutning; jag glömde min kusthåv på en sten nere vid vattnet. En riktigt fin handgjord håv i ek/horn/masurbjörk/ av Mats Dahne. Skulle någon hittat den så får du gärna höra av dig. Klicka här så ser du hur håven ser ut.

Över ån efter vatten...

I måndags ställde jag en ledande fråga till mina barn om att visst skulle det vara kul att provkasta deras nya spön lite. Ingen baktanke här inte:) De blev eld och lågor över förslaget så vid 18-tiden på kvällen tog vi grejorna och stack till Lernacken vid bron för att prova deras nya spön... Kan ju tillägga att jag också tog med mitt dobbspö, givetvis bara för att göra några provkast...

Jag tacklade upp deras spön och de fick välja vilket drag de ville ha i asken, givetvis de mest färggranna, men huvudsaken att de var nöjda. Efter lite instruktion och uppfriskande av minnet av hur man gjorde så stod de där på stenarna och kastade och gjorde det faktiskt riktigt bra. Jag tacklade upp mitt 12'6 fots dobbspö och hade inte speciellt stora förväntningar eftersom havet låg helt spegelblank och vattnet var kristallklart. Dock var det en ganska kraftig ström som gjorde att det kanske ändå skulle kunna gå att lura någon fisk. Jag läger ut ett långt kast i strömmens ytterkant och försöker få mina räk kopior att jobba naturligt i strömmen. På femte kastet suger det i och en pigg fisk drar ut lite lina från rullen. Jag ger spöt till min dotter som efter mycket kämpande tillslut får in öringen som jag kan håva. Inte så lätt för en 7-åring att hantera ett så långt spö. Fisken är en riktigt fin fisk på 52 cm och ett fulton på 1,07. Rolig början på fisket. Efter ett tag upprepar sig samma sak och jag kan håva en fisk på 55 cm och ett fulton på 1,12. Riktigt kul.

Ibland får man sig en överraskning. Jag har aldrig haft tro på Lernacken utan alltid åkt till platser längre bort. Snacka om att gå över ån efter vatten.

Skickar med en stämnings bild från kvällen.

Öresund ligger näst intill spegelblankt. Kruset är från strömmen.

Fint besök...och 16 öringar

Förra helgen hade jag fint besök av Mathias och P-A från Örebro. Deras besök har blivit lite av en tradition och jag ser alltid fram emot att de skall komma, inte minst för att det blir några dagars intensivt fiske och dessutom trevliga vänner. Att bara kunna fokusera fiske med tidiga mornar med fiske i gryningsljus och sena kvällar, det får mig att gå loss rejält!

Måste säga att vi hade några riktigt sköna dagar med ett ur fiskesynpunkt bra väder. Vi lyckades lura upp 16 öringar tillsammans, vilket vi väl får räkna som ett okej resultat. Ingen större blänkare kom upp men jag lyckades i alla fall lura en som var över måttet. Den tog på en liten cdc-räka som jag la mitt framför en head-and-tailande fisk. Jag strippade in flugan och såg plogen komma och sedan det sköna draget i linan. Härligt! Tyvärr hade jag bara min telefon att ta bilder med så kvaliteten är lite dålig:(

Skickar med lite bilder från dagarna.

Kåseberga med perfekta vågor och förhållanden. Men inte en fisk känning. Märkligt! Finns några parametrar som jag inte har koll på än...

P-A drillar fisk. En av 4 de öringar som han fick under helgen. Övrigt att nämna om P-A är att om man saknar något så kan man alltid finna det i P-A:s ryggsäck:)

Min lilla blänkare

Vår ständiga vän under fisket, svanen, har lämnat sina fotspår

Spöhållare på bilen underlättar förflyttningar från plats till plats i jakt efter fisken. På bilden saknas bara mitt Sameo Ventus...

Från medioker till succé på en kvart...

Det har tyvärr blivit lite dåligt med skrivandet under de sista veckorna. Jag var ute ytterligare en tur i mars som även den blev lottlös. Putte som jag fiskade med fick i alla fall en 4-kilos besa som givetvis sattes tillbaka.

Putte landar fisk i blåsväder

Den första april så åkte brorsan och jag iväg och äntligen så skulle jag få känna på fisk. Jag hämtade upp Anders vid 05.30-tiden på morgonen och var lagom mosig efter att ha kommit hem från jobbet vid 01-tiden. Men vad gör man inte för att få fiska;) Vi fiskade av "standard reven" utan att känna någon fisk och tog och avslutade dagen på en känd fiskeplats på sydkusten. Där sker det märkliga... jag har precis klippt av flugan från tafsen och lindat in fluglinan på rullen då Anders ser en fisk som visar sig i ett vak 30-talet meter utanför oss. Han tar dobbspöt och i andra kastet hugger en fisk, som visar sig i klassiska besa rullningar i ytan. Sedan har han ytterligare 2 efterföljare i de kommande två kasten. Jag tar snabbt och tacklar upp med en liten naturfärgad räka och vadar ut. I ett av de första kasten hugger en fisk även för mig. Den går upp i ett par luftsprång och avslöjar sin identitet som en blänkare, men tyvärr släpper flugan sitt grepp och jag går lottlös även från denna dagen.

Fascinerande är dock att vi fiskat hela dagen och inte känt eller sett en fisk och under den sista kvarten av fisket ser vi ett flertal fiskar som visar sig och är i kontaktmed fyra stycken. Så fort kan en dag vändas från medioker till succé, även om det inte landats någon blänkare. Det är sådant som får en att fortsätta, även när det känns omöjligt. Plötsligt händer det, och det har inget med Triss, att göra även om det upplevs som ett lotteri ibland:) Nu är jag väl medveten om att det krävs mer än en besa för att det skall bli succé, men efter 6 bomturer så var detta ändå känslan.

Anders drillar årets första havsöring. Tänk att det skulle dröja till den 1 april. Vilket skämt...

En besa, men dock en öring

Bättring sker i alla fall i skrivandet nu, för jag har äntligen spräckt nollan och hitintills lyckats landa 11 öringar under de sista fyra dagarna.

Närmar sig...

I tisdags var det tänkt att bli fjärde gången gillt. Östliga vindar på 13 sekundmeter gjorde förhållandena lite krångliga, men skam den som ger sig. Tänkte att prova lite nya ställen på västkusten där jag aldrig fiskat förut. Brukar alltid åka ner mot syd- eller ostkusten men nu när det skulle blåsa så passmycket tänkte jag att det kunde vara värd att fiska i lite lä och i alla fall njuta av att vara ute. Började i Barsebäck för att sedan fiska mig norröver på kända platser som Ålabodarna och Borstahusen.

Vattentemp på ca 3,5 grader gjorde att det kändes varmt i vattnet jämfört med hur det varit hitintills i år. Kunde verkligen gå och njuta av att bara gå och kasta med flugspöt. Tyvärr blev det ingen fisk denna gången heller. Har uppenbart skaffat mig en riktigt dålig vana...

Vad möter i Barsebäck? Jo, denna säl som ligger och solar sig på en sten.

Runt denna sten har jag fått ganska många öringar...

Borstahusen -riktigt fin plats för fiske

Svårfiskat...

Vintern, eller kanske mer bestämt kylan, har hållit skåne i sitt grep under de senaste månaderna. Min egen bekvämlighet har gjort att jag inte orkat mig ut. Har av någon anledning tröttnat på att frysa om fingrarna... Var ute för ett par veckor sedan tillsammans med fiskekompisen Peter. Kuling, is och minusgrader gjorde de svårfiskat. Faktum var att isen låg ända från Smygehuk i väster till Kåseberga i öster. Hittade tillslut en isfri remsa där jag kunde gå loss med flugspöt, men pallade inte riktigt att fiska med bort domnade fingrar, isande spö öglor och en spötopp med flera lager av is på. Gav upp efter en knapp timmas fiske. Man börjar tydligen bli gammal och bekväm...

Skickar med några bilder från turen.

Isigt vatten i Kåseberga som bildar silvriga band i dyningarna

Vi hittade en lucka med isfritt vatten invid land. Utanför var det issörja.

Utlägg

Nu börjar i alla fall värmen komma. Just nu så är det ett par plusgrader och det blir bara bättre. Arbete hela helgen och förhoppningsvis fiske på tisdag!

Tight L!

// D

Kylslaget...

Igår var min bror Anders och jag ute och planen var att vi äntligen skulle lura upp fisken. Morgonen började vi på Kåseberga som visade sig från sin bästa sida, åtminstone när det gällde vissa av de parametrar som bör vara bra för ett lyckat kustöring fiske; dvs lagom färgat vatten, pålandvind och vågor som rullar in, precis som det skall vara. Nu är kanske inte pålandsvind ett måste vintertid. Kan ju faktiskt bara dra ner vattentempen. Det som talade mot vårat fiske var en luft temp på någon minusgrad, 0.9 grader i vattnet, frusna tår och fingrar samt kanske även lite isbildning i spöringarna, men skam den som ger sig för sådana påfrestningar, tänker man åtminstone hemma när fiskesuget är stort. Jag bruka sällan frysa när jag är ute även om det är minusgrader, men jag måste nog erkänna att igår frös jag en del.

Isbildning i spöringarna på dobb spöt

Kåseberga var fantastiskt vackert som vanligt men tyvärr fisktomt så vi fortsatte till ett helt nytt och okänt rev jag varit intresserad av innan. Revet var riktigt fint och lockade verkligen till flugfiske, men det var inga känningar. Färden fortsatte sedan till Skarviken, Abbeås och slutade vid Hörte. Planen är nog att ligga lite lågt med fisket om vädret fortsätter på detta sätt, men det kan ju fort ändras hoppas jag. Börjar annars bli trött på bomturer!

Fiskebroder Anders på Kåseberga

2 - 0

Äntligen kom man ut igen! Det här med fiske är ett märkligt fenomen. När man väl är igång så vill man bara ut mer. Och när man väl kommit ut mer så vill man ut ännu mer...man får helt enkelt aldrig nog.

Det verkade i alla fall som om vi skulle få fina förutsättingar för vårat fiske brorsan och jag. SMHI utlovade syd- sydostliga vindar på 6-7 sekundmeter och även någon glimt av solen på dagen. Sedan vet vi ju att SMHI inte brukar vara den mest pålitliga källan när det gäller väder. Ofta är danska motsvarigheten (www.dmi.dk) betydligt bättre, men vi gick på SMHI eftersom de utlovade bäst förutsättningar...måste ju ut och fiska:)

Efter att ha lämnat dottern på årets första skoldag så bar det av till Kivik och klockstapeln. Anders gick ut utanför klockstapeln med sitt haspelspö och jag tog flugspöt och fiskade mig ut på det rev som ligger närmare hamnen. Känslan var att nu smäller det på fisk vilken minut som helst...och så fortsatte dagen. Kivik gav ingen fisk. Karrakås var lika fisktomt och likaså vårhallarna. Fina vågor rullade in och det var lite mjölkfärgat i vattnet precis som det skall vara när det är som bäst, men inte hjälpte det. Kan en av orsakerna vara att det bara var 1,9 grader i vattnet...kanske... Vi fick i alla fall se oss besegrade av havsöringen idag också. Står nu 2- 0 till havsöringens fördel.

Bild från revet mot klockstapeln

Anders fiskar utanför klockstapeln i Kivik

Karrakås- en vidunderligt vacker fiskeplats

Det ända bestående från turen är en massa frisk luft, ett ofrivilligt dopp och lite nya bilder som du får njuta av här. Lite tjatigt bara att inte kunna visa upp en fisk. För inte fiskar jag bara för att få frisk luft och fina bilder. Nej, nu krävs det nya tag. Det blir nog inte förrens i slutet på nästa vecka bara...

// D