Märla kan göra skillnaden...

Har lyckats få till lite fisken den senaste veckan. Faktiskt mer än förväntat, vilket man får tacka en förstående fru för. Varit flera korta turer i närområdet men de är inte så tokiga de här korta, tidiga morgonfiskena. Igår var jag ute vid Lernacken igen. Hämtade upp fiskekompisen Håkan vid kl 04.30 och började fiska vid klockan fem. Fick bli dobbspöt idag också. Orkar inte hålla på med vadarna på dessa korta turer. De nordostliga vindarna kan man väl inte säga är optimala för fisket men visst var det fisk inne på revet som vakade och plaskade. Syntes extra tydligt eftersom vattnet låg som en spegel. Fiskade med räkimitation under första timmen men fisken ville bara inte ta min fint serverade räka. Bytte till en diskret liten märla och fick påslag i första kastet. Kul! Kunde landa en pigg och fin blankbesa som fick friheten åter. Kände sedan ingen mer fisk. Kul ändå att det är så pass hyfsat fiske.

Ja, så ser jag ut

Fartyg som gått på grund utanför lernacken. Ägs tydligen av en Tysk som inte har råd att bogsera hem den. Kustbevakningen har tömt den på diesel och olja och så länge den bara ligger på grund är det ingen som har ansvar för båten. Skulle den driva iland så är det andra regler som gäller. Märkligt system kan man tycka...

Bröderfiske 2011

Varje år så brukar vi tre bröder ta en eller flera dagars fiske på kusten, och så också i år. Yngsta brorsan Marcus kom ner från Uppsala i torsdags så i fredags bar det av. Förhållandena verkade bli kanon med fina ostliga vindar på ca 5 m/s.

Vid kl 04 satte vi oss i bilen med Österlen i sikte. Väl framme har så har det börjat ljusna och vi ser redan från land hur det är öring som går nära land och vakar. Gissa om vi hade bråttom att få ihop grejorna! Av någon anledning brukar jag alltid vara snabbast med att få ihop utrustningen så jag blir först med att smyga ut med flugspöt. Ser fisk som går och vakar i head-n-tal vak och lägger med stor förväntan ut de första kasten, men ingen fisk vill ta min fluga. Så fortsatte det hela dagen...såg mycket fisk, men inte någon ville kännas vid mina flugor trots att jag vid flera tillfällen la flugan mitt i vakringen. Tror också att jag gick igenom nästan hela flugasken, men det hjälpte inte. Det var bara en sådan där dag då fisken inte ville ta. Märkligt! Alla förutsättningar fanns på plats, men det är ibland någon eller några parametrar som inte stämmer, och vilka de är, det skulle jag kunna betala dyrt för att få veta:) Till slut lyckas i alla fall Marcus få en besa, men det var allt. Det enda bestående förutom att vi hade trevligt tillsammans var lite foton. Du får ta del av några av dom nedanför.

Tidig morgon på Österlen. Vi kunde se fisk gå och vaka utanför stenarna men också i viken till vänster om oss. Spännande!

Lite väl stilla på morgonen, men samtidigt så spännande att fiska på vakande fisk. Såg flera fiskar vaka här och skrämde två stycken med fluglinan också. Sådana dagar funderar man på hur många öringar som sett ens flugor. Är inte helt säker på att jag vill veta svaret...

Frampå dagen blev förutsättningarna fina med helt ok rörelse i vattnet. Möjligtvis lite väl klart, men det borde ändå gått och lurat ett par stycken.

Österlen på väg att slå ut i vår

Familjedag med fiske på Österlen...

I onsdags tog vi som familj till Österlen för en heldag ute vid havet. Efter att ha passerat Kiviks musteri och inhandlat obligatorisk äppelmust och diverse olika juicer så kom vi ner till havet vid 13-tiden. Givetvis var alla spön med och jag tacklade upp både barnen och mitt eget dobbspö. Tyvärr är det svårt att fiska fluga när man har barnen med eftersom det blir ett och annat avbrott i fisket där man får hjälpa till med bottennapp, ta bort "sjögräsfiskar" från draget etc. Fick i alla fall in emellan göra några kast själv och lyckas faktiskt lura upp två stycken utlekta fiskar i ganska fin kondition som simmar vidare för att äta upp sig till sommaren.

Vi hade en riktigt härlig dag där vi kunde njuta av sol, fiske, mat lagad på spritkök och mycket lek. Skickar med några bilder.

Adela drillar en av öringarna som jag krokade. Något långt spö för henne kanske:) När jag skulle skölja av fisken för fotografering så lyckades jag tappa den. Men en besa är väl kanske inte så mycket att fota även om det var en fin fisk för att vara utlekt. Det märks att de börjat äta upp sig.

Min härliga familj; Edvin snart 6 år, Anna-Carin med vår dotter Alicia 5 månader och slutligen Adela 7 1/2 år

Tråkig avslutning...

Efter gårdagens tur var jag ju bara tvungen att göra ett försök till på Lernacken. Gick upp vid 04.15 för att få med mig gryningen. Väl på plats så är jag helt ensam. Strömmen gick fortfarande ganska stark även om den mattats något från gårdagen. Ser en hel del fisk som är uppe och visar sig och får arbeta lite med en fisk som kliver av halvvägs. Men av någon anledning är fisken riktigt försiktig. Kan ju bero på kristallklart vatten och ett kavlugnt Öresund;)

Fick i alla fall njuta av en fantastisk morgon med soluppgång och allt! Sedan kan ju tilläggas att jag inte var den piggaste familjefadern resten av dagen:)

Tyvärr fick morgonen en tråkig avslutning; jag glömde min kusthåv på en sten nere vid vattnet. En riktigt fin handgjord håv i ek/horn/masurbjörk/ av Mats Dahne. Skulle någon hittat den så får du gärna höra av dig. Klicka här så ser du hur håven ser ut.

Över ån efter vatten...

I måndags ställde jag en ledande fråga till mina barn om att visst skulle det vara kul att provkasta deras nya spön lite. Ingen baktanke här inte:) De blev eld och lågor över förslaget så vid 18-tiden på kvällen tog vi grejorna och stack till Lernacken vid bron för att prova deras nya spön... Kan ju tillägga att jag också tog med mitt dobbspö, givetvis bara för att göra några provkast...

Jag tacklade upp deras spön och de fick välja vilket drag de ville ha i asken, givetvis de mest färggranna, men huvudsaken att de var nöjda. Efter lite instruktion och uppfriskande av minnet av hur man gjorde så stod de där på stenarna och kastade och gjorde det faktiskt riktigt bra. Jag tacklade upp mitt 12'6 fots dobbspö och hade inte speciellt stora förväntningar eftersom havet låg helt spegelblank och vattnet var kristallklart. Dock var det en ganska kraftig ström som gjorde att det kanske ändå skulle kunna gå att lura någon fisk. Jag läger ut ett långt kast i strömmens ytterkant och försöker få mina räk kopior att jobba naturligt i strömmen. På femte kastet suger det i och en pigg fisk drar ut lite lina från rullen. Jag ger spöt till min dotter som efter mycket kämpande tillslut får in öringen som jag kan håva. Inte så lätt för en 7-åring att hantera ett så långt spö. Fisken är en riktigt fin fisk på 52 cm och ett fulton på 1,07. Rolig början på fisket. Efter ett tag upprepar sig samma sak och jag kan håva en fisk på 55 cm och ett fulton på 1,12. Riktigt kul.

Ibland får man sig en överraskning. Jag har aldrig haft tro på Lernacken utan alltid åkt till platser längre bort. Snacka om att gå över ån efter vatten.

Skickar med en stämnings bild från kvällen.

Öresund ligger näst intill spegelblankt. Kruset är från strömmen.

Fint besök...och 16 öringar

Förra helgen hade jag fint besök av Mathias och P-A från Örebro. Deras besök har blivit lite av en tradition och jag ser alltid fram emot att de skall komma, inte minst för att det blir några dagars intensivt fiske och dessutom trevliga vänner. Att bara kunna fokusera fiske med tidiga mornar med fiske i gryningsljus och sena kvällar, det får mig att gå loss rejält!

Måste säga att vi hade några riktigt sköna dagar med ett ur fiskesynpunkt bra väder. Vi lyckades lura upp 16 öringar tillsammans, vilket vi väl får räkna som ett okej resultat. Ingen större blänkare kom upp men jag lyckades i alla fall lura en som var över måttet. Den tog på en liten cdc-räka som jag la mitt framför en head-and-tailande fisk. Jag strippade in flugan och såg plogen komma och sedan det sköna draget i linan. Härligt! Tyvärr hade jag bara min telefon att ta bilder med så kvaliteten är lite dålig:(

Skickar med lite bilder från dagarna.

Kåseberga med perfekta vågor och förhållanden. Men inte en fisk känning. Märkligt! Finns några parametrar som jag inte har koll på än...

P-A drillar fisk. En av 4 de öringar som han fick under helgen. Övrigt att nämna om P-A är att om man saknar något så kan man alltid finna det i P-A:s ryggsäck:)

Min lilla blänkare

Vår ständiga vän under fisket, svanen, har lämnat sina fotspår

Spöhållare på bilen underlättar förflyttningar från plats till plats i jakt efter fisken. På bilden saknas bara mitt Sameo Ventus...

Från medioker till succé på en kvart...

Det har tyvärr blivit lite dåligt med skrivandet under de sista veckorna. Jag var ute ytterligare en tur i mars som även den blev lottlös. Putte som jag fiskade med fick i alla fall en 4-kilos besa som givetvis sattes tillbaka.

Putte landar fisk i blåsväder

Den första april så åkte brorsan och jag iväg och äntligen så skulle jag få känna på fisk. Jag hämtade upp Anders vid 05.30-tiden på morgonen och var lagom mosig efter att ha kommit hem från jobbet vid 01-tiden. Men vad gör man inte för att få fiska;) Vi fiskade av "standard reven" utan att känna någon fisk och tog och avslutade dagen på en känd fiskeplats på sydkusten. Där sker det märkliga... jag har precis klippt av flugan från tafsen och lindat in fluglinan på rullen då Anders ser en fisk som visar sig i ett vak 30-talet meter utanför oss. Han tar dobbspöt och i andra kastet hugger en fisk, som visar sig i klassiska besa rullningar i ytan. Sedan har han ytterligare 2 efterföljare i de kommande två kasten. Jag tar snabbt och tacklar upp med en liten naturfärgad räka och vadar ut. I ett av de första kasten hugger en fisk även för mig. Den går upp i ett par luftsprång och avslöjar sin identitet som en blänkare, men tyvärr släpper flugan sitt grepp och jag går lottlös även från denna dagen.

Fascinerande är dock att vi fiskat hela dagen och inte känt eller sett en fisk och under den sista kvarten av fisket ser vi ett flertal fiskar som visar sig och är i kontaktmed fyra stycken. Så fort kan en dag vändas från medioker till succé, även om det inte landats någon blänkare. Det är sådant som får en att fortsätta, även när det känns omöjligt. Plötsligt händer det, och det har inget med Triss, att göra även om det upplevs som ett lotteri ibland:) Nu är jag väl medveten om att det krävs mer än en besa för att det skall bli succé, men efter 6 bomturer så var detta ändå känslan.

Anders drillar årets första havsöring. Tänk att det skulle dröja till den 1 april. Vilket skämt...

En besa, men dock en öring

Bättring sker i alla fall i skrivandet nu, för jag har äntligen spräckt nollan och hitintills lyckats landa 11 öringar under de sista fyra dagarna.